“Magdalena” utnyttjade högern – blev ett algoritmiskt experiment

Låten “Magdalena” ingår i musikserien “Ballader För Det Bruna Sverige” och kommer ligga på volym 2. Serien är en musikalisk satir över svensk politik, där flera tidigare låtar fungerat som rena roasts av högerregeringen. Ursprungligen var idén att volym 2 skulle bli en slags “woke-version” av första volymen – en ironisk vändning där flera högerpolitiker plötsligt vaknade upp, insåg sin egen upplysning och började klä sig i batik. Magdalena framställdes därför som en motvikt till högern, en slags ofrivillig hjältefigur i kontrast till den brunblå regeringen.

En kort marknadsföringskampanj – knappt 25 kronor per dag under fyra dygn – riktades brett mot olika musikintressen, inte specifikt politiska målgrupper. Men resultatet blev något helt annat. Algoritmerna skickade låten rakt in i flödena hos arga högeranvändare, som började kommentera frenetiskt. Utan att förstå det bidrog de själva till att sprida låten vidare, exakt enligt den mekanism som texten här beskriver: ilska som bränsle för spridning. När kommentarerna väl började flöda lät jag dem ligga kvar för att se vad som hände – och mycket riktigt, engagemanget exploderade.

Dokumentären Hacking Hate på SVT visar att vi kanske missförstått hur algoritmer “missbrukas” av högern på sociala medier. I filmen uttrycktes My det som att det inte är högern som är skicklig på att använda sociala medier för att sprida hat, utan att det är snarare sociala medier som är skickliga på att förstärka och sprida hatet.

Jag konstaterar att det är extremt enkelt att skapa denna typen av spridning idag – genom att helt enkelt göra folk upprörda – och att det är därför de kan göra det, snarare än motsatsen. Hade det varit svårt, hade ingen i högern gjort det – så intelligenta är de nämligen inte. Istället räcker det med en arg text och en knapptryckning för att nå tusentals läsare. De söta katterna och godnatt-texterna som folk ihärdigt skriver sprids visserligen, men inte i någon större omfattning. Eller som i Magdalenas fall – en extremt woke hyllning till något som högern hatar över allt annat: Socialdemokraternas partiledare.

Spännande statistik

I skrivande stund har det gått ungefär en vecka, och siffrorna fram till 4 oktober talar sitt tydliga språk. På bara sju dagar nådde låten 8 477 visningar med en räckvidd på nästan 6 000 personer. Vid en viss typ av marknadsföring brukar det här vara mindre, beroende på det är vad man marknadsför, även om det styrs av att man också väljer rätt målgrupper. I värsta fall når marknadsföringen ingenstans men här inleddes besöken av delvis tjurskalliga individer som tyckte det var märkligt att man vill hylla en socialdemokrat. För mig är det betydligt märkligare att man vill hylla fascism, som gång på gång visar sympatier för en retorik som ligger farligt nära det som en gång förstörde Europa.

Över 5 800 unika tittare stannade kvar i snitt 17 sekunder – vilket är fullt normalt i Facebooks korta uppmärksamhetsfönster – låttexten börjar direkt med en hyllning vilket gör att budskapet har nått fram efter bara 5 sekunder. 96 procent av alla som såg videon hade aldrig tidigare följt sidan, vilket visar hur effektiv algoritmen var på att sprida innehållet utanför den egna kretsen. Den totala visningstiden uppgick till cirka 35 timmar – en hel arbetsvecka av folk som i vredesmod spred det de egentligen avskydde, om det inte vore för att de nyfunna följarna valt (enligt kommentarer) att sträckspela låten. Om det görs fram till valet, låter jag vara osagt.

Bland målgrupperna sticker även män mellan 35 och 44 år ut, vilket inte är oväntat. Det är den grupp som oftast engagerar sig mest aggressivt i politiska inlägg på nätet. Samtidigt syns en tydlig minoritet av kvinnor i samma ålder som kommenterar nyanserat eller försvarar. Kombinationen skapar en dynamik där inlägget lever längre än det annars skulle gjort, eftersom konflikterna håller kvar algoritmernas intresse.

Det här experimentet visar hur högerns upprördhet kan användas som motor i spridningen. Algoritmerna är byggda för att lyfta affekt. De belönar det som väcker reaktion – oavsett innehållets sanning. Högerextrema användare reagerar snabbt, ofta med aggressiv ton. Det skapar fler signaler till algoritmen som tolkar det som “värdefull interaktion”. Resultatet blir paradoxalt: ju argare de blir, desto mer sprids låten de hatar.

Kort sagt så har My helt rätt här – hatet är inte skickligt på sociala medier – det är sociala medier som är skickliga på hatet.