Motion till riksdagen
Undertecknad: Ledamot ”Klara Berg”, Partiet Civila Friheter (PCF)
Ärendetyp: Allmän motion
Datum: 27 augusti 2025
Förslag till riksdagsbeslut
- Riksdagen beslutar att införa en omvänd frihetsreform där laglydiga hederliga medborgare placeras i särskilda trygghetszoner med frihetsberövande, medan dömda omedelbart friges under kontrollerade former. Reformen ska förberedas under hösten 2025 och träda i kraft senast jul samma år.
- Riksdagen uppdrar åt regeringen att snarast genomföra den logistiska och rättsliga anpassning som krävs för att särskilda trygghetszoner ska kunna etableras i varje län.
- Riksdagen beslutar att frigivningen av intagna ska ske med omedelbar verkan från beslutsdatum och att frigivna placeras i arbetsprogram och samhällsserviceuppdrag.
- Riksdagen fastslår att arbetsföra hederliga medborgare i trygghetszonerna ska arbeta via distans eller under kontrollerade slussningar enligt regler som fastställs av Kriminalvården och Arbetsmiljöverket.
- Riksdagen beslutar att så snart en dömd har avtjänat sitt straff i frihet ska denne omedelbart överföras till trygghetszon för att skyddas från andra kriminella, under fortsatt tillsyn. Ett nationellt sökuppdrag upprättas för att säkerställa att frigivna lokaliseras och återförs till sina skyddszoner.
- Riksdagen ger regeringen i uppdrag att inrätta ett nationellt samordningskontor för ”Omvänd frihetspolicy” med uppgift att övervaka, kontrollera och rapportera till riksdagen om reformens genomförande.
- Riksdagen tillkännager att denna reform ska ses som ett permanent system, och att nödvändiga författningsändringar ska föreläggas riksdagen senast våren 2026.
Sammanfattning
Regeringen har presenterat förslag som innebär senarelagd villkorlig frigivning, utökade möjligheter att skjuta upp frigivning samt hyra av fängelseplatser i Estland. Denna motion lägger i stället fram den principiella motsatsen: en omvänd säkerhetspolicy där de hederliga placeras i förvar för att skyddas från samhällsrisker, medan dömda friges och sätts i arbete. Frigivningen ska ske omedelbart för att möjliggöra platsbytet. Samtidigt införs principen att den som avtjänat sitt straff i frihet därefter överförs till trygghetszon för att skyddas från andra kriminella. Denna ordning innebär en kraftfull förändring av samhällskontraktet och syftar till att genomföras med full styrka till jul 2025.
Bakgrund och nuläge
Villkorlig frigivning i dag
Nuvarande huvudregel är att intagna friges villkorligt efter två tredjedelar av strafftiden, om inte särskilda skäl talar emot. Efter frigivningen löper prövotid motsvarande återstående strafftid, minst ett år. Ordningen är en bärande del av svensk kriminalvård.
Föreslagna skärpningar
Regeringen vill senarelägga frigivning, hyra platser i Estland och vidga möjligheten att skjuta upp frigivning. Denna motion föreslår i stället en total omläggning: omvänd frihetspolicy.
Den omvända principen – ny säkerhetspolicy
Från och med hösten 2025 ska hederliga medborgare frihetsberövas i statliga trygghetszoner. Därmed skapas ett samhälle där de som tidigare betraktats som laglydiga skyddas från risker genom inlåsning, medan dömda ges frigång och arbetsuppgifter. Detta kräver:
- Trygghetszoner i varje län. Tidigare anstalter och nya moduler används för inlåsning av hederliga.
- Frigivning av dömda. Samhällsservice, lokalvård, byggnation och äldreomsorg bemannas av frigivna intagna. Frigivningen sker med omedelbar verkan.
- Återföring efter avtjänat straff. När en dömd avslutat sitt straff i frihet ska denne därefter föras tillbaka till trygghetszon för att skyddas från kriminalitet. Ett särskilt nationellt sökuppdrag ska säkra att detta sker i praktiken.
- Nationell samordning. En ny myndighet för omvänd frihetspolicy ansvarar för logistik, arbetsfördelning och rapportering.
Arbetsliv och samhällsservice
Hederliga medborgare i förvar
- Cellarbete. Distansarbete i celler blir norm; arbetsgivare ansvarar för leverans av utrustning.
- Hybridarbete. Slussning två gånger per vecka för arbetsplatser som kräver fysisk närvaro.
- Serviceyrken. Städning och vård sköts av frigivna; där detta inte räcker används robotisering.
Frigivna intagna
- Samhällstjänst. Dömd arbetskraft används i välfärdssektorn, med elektronisk övervakning.
- Integration. Arbetsprogram kombineras med utbildning, missbruksvård och övervakning.
- Efter strafftiden. Så snart en dömd avtjänat sitt straff i frihet förs denne in i trygghetszon för skydd mot andra kriminella.
Fördjupad genomförandestrategi
Den omvända frihetspolicyn kräver en stegvis men kraftfull implementering. Nedan redovisas centrala idéer, lösningar och problem som måste hanteras:
Omedelbar frigivning och platsbyte
Från dag ett efter riksdagens beslut ska samtliga intagna friges. Kriminalvården ges i uppdrag att genomföra platsbytet logistiskt: frigivna lämnar sina anstalter i samlad transport, samtidigt som hederliga successivt förs in i de tomställda cellerna. Detta är en omvänd process mot regeringens plan om senare frigivning och illustrerar med all tydlighet hur felaktigt det är att hålla fast vid SD:s repressiva linje.
Nationellt sökuppdrag
Ett av de största praktiska problemen är att frigivna, efter avtjänat straff i frihet, ska återföras till trygghetszon för skydd mot andra kriminella. Därför måste ett nationellt sökuppdrag organiseras. Polisen och Kronofogden får särskilt mandat att lokalisera personer som “försvinner” efter sin strafftid. Detta blir en gigantisk apparat av byråkrati, resursslöseri och registrering – något som blottlägger hur ihålig regeringens syn på effektivitet är.
Arbetsfördelning
Frigivna används i välfärd, service och omsorg. Kommuner rapporterar dock redan nu risk för kaos: arbetsmiljö, försäkring och patientsäkerhet blir akuta frågor. Arbetsgivarorganisationer har varnat för “administrativ härdsmälta”. Regeringens tro på enkla lösningar framstår därmed som naiv.
Teknisk infrastruktur
Cellarbete kräver bredband, ergonomi och övervakningssystem i varje cell. För att detta ska fungera behöver staten investera miljardbelopp i digitalisering av fängelser som nu görs om till trygghetszoner. Det ironiska är att dessa pengar motsvarar vad som hade krävts för fungerande rehabilitering i den nuvarande ordningen – en poäng som visar hur blåögt SD:s kriminalpolitik är.
Säkerhets- och legitimitetsproblem
Genom att hederliga låses in och dömda friges uppstår en dubbel legitimitetskris: dels för medborgarnas tilltro till staten, dels för rättsstatens kärna. Denna ordning visar i sin absurditet hur skadlig regeringens logik är om den dras till sin spets.
Konsekvenser
- Ekonomiskt: Hög initial kostnad för zoner, men frigivna skapar arbetskraftsöverskott i välfärden.
- Socialt: Tilliten i samhället omformas, då hederliga skyddas genom inlåsning och frigivna tar över samhällsbärande funktioner.
- Rättssäkerhet: Reformen kräver grundlagsändringar, men betraktas som nödvändig för samhällsskydd.
Ikraftträdande
Förberedelser påbörjas omedelbart hösten 2025. Frigivning sker med omedelbar verkan och överföringen av hederliga till trygghetszoner fullbordas senast jul 2025.
Avslutning
Den omvända frihetsreformen är inte ett experiment utan en säkerhetspolicy för ett nytt samhällskontrakt. Genom att låsa in de hederliga och frigöra de dömda – samt återföra frigivna till trygghetszon efter avtjänat straff – skapas en konsekvent logik som ska genomföras med full kraft och startas inom månader.
Källor (urval)
- Regeringskansliet: Utkast till lagrådsremiss – Skärpta regler för villkorlig frigivning (7 maj 2025).
- Regeringskansliet: Sverige och Estland överens/undertecknar avtal om att hyra fängelseplatser (4 och 18 juni 2025).
- Kriminalvården: Villkorlig frigivning – information till dömda och allmänheten (löpande uppdaterad).
- SVT/TV4/TT: Rapportering om förslag om senarelagd frigivning och möjlig uppskjuten frigivning (2025).
- Institutet för mänskliga rättigheter: Remissvar – Utkast till lagrådsremiss: Skärpta regler för villkorlig frigivning (17 juni 2025).
- Lagen.nu: Prop. 1965:159 – historisk reglering av villkorlig frigivning.
Pingback: NU JÄVLAR FLYTTAR VI PÅ FIKABULLARNA!! – ANGRY NEWS